Många känner sig mest ostadiga just när cykeln står still och ska komma igång. Cykeln vinglar, foten hittar inte pedalen, och man har ögonen åt alla håll på en gång. Det är helt vanligt, och det går att göra starten lugnare med några små vanor. Med lite övning kan den bli en av de mjukaste delarna av hela turen.
Förbered starten innan du trampar
Ställ en pedal i ett läge där du lätt kan trampa ner den, redan medan du står stilla. Sitt gärna med ena foten på marken och den andra på pedalen. Titta dig omkring så att du vet vad som händer runt omkring, och vänta tills det är lugnt. Skynda dig inte. Att stå kvar en stund till är sällan ett problem, och det ger dig tid att samla dig.
Ta ett första kraftigt tramp, så att du får lite fart snabbt. Cykeln blir stabilare när den rullar, och farten hjälper dig att hålla balansen. Titta framåt i stället för ner på framhjulet, för dit du tittar, dit åker du gärna. Håll händerna avslappnade på styret och armarna lite böjda. Ett stelt grepp gör cykeln nervösare, och då blir starten svårare än den behöver vara.
Vid ett rödljus eller en korsning står du ofta bland andra. Låt gärna de andra rulla iväg först, så får du plats och tid att komma igång i egen takt. Om starten misslyckas, sätt foten i marken igen och försök en gång till. Det märker knappt någon, och det är bättre än att ta sig fram på en darrig cykel. Tung last i korgen gör starten segare, så ta det extra lugnt då.
Öva på ett tomt ställe, till exempel en parkering en söndag eller en lugn gata. Starta, stanna och starta igen många gånger, tills rörelsen sitter i kroppen. Ge gärna ett litet tecken om du ska ut i vägen, och följ de regler som gäller där du cyklar. När starten blir rak och trygg blir hela turen mer avslappnad, och du märker att du är mindre nervös inför varje ny tur.
