Förr hörde man ofta bilen långt innan man såg den. Nu finns det många fordon som knappt låter alls, särskilt när de rullar sakta, till exempel på parkeringsplatser eller när de startar. Det betyder att örat inte längre alltid varnar oss. Ögonen får göra mer av jobbet, och det går bra att vänja sig vid det utan att bli orolig.
Använd blicken lika mycket som örat
Titta dig omkring oftare än du brukar, särskilt vid infarter, parkeringsplatser och platser där bilar backar eller svänger. Var extra uppmärksam när det är lugnt runt omkring dig. Just då är det lätt att luta sig tillbaka och tro att ingenting kommer. En snabb blick åt varje håll tar bara ett ögonblick men ger dig en bättre bild av vad som pågår. Detsamma gäller när du leder cykeln över en parkeringsplats, där bilar kan komma från flera håll samtidigt.
Titta också efter små tecken på att en bil är på väg att röra sig. Det kan vara bromslampor eller backlampor som tänds, en förare som vrider på huvudet eller en dörr som stängs. Sådana tecken säger ofta mer än ljudet. Försök dessutom att fånga förarens blick, så att ni båda vet att ni har sett varandra. Ett litet nick räcker långt. Räkna aldrig med att du har blivit sedd förrän era blickar faktiskt har mötts, för en förare kan titta åt ett helt annat håll.
Sänk farten på platser där du inte har god överblick, till exempel vid höga buskar, häckar eller rader av parkerade bilar. Då hinner du både se och tänka. Det är också klokt att vara extra uppmärksam tidiga morgnar och sena kvällar, när det är tyst runt omkring och man lätt går på autopilot. Den som cyklar lugnt har alltid mer tid att reagera.
Det är bra att prata med barn om samma sak. Berätta att man inte kan lita på att en bil låter, och att man alltid ska titta noga innan man går eller cyklar ut. Följ de regler som gäller där du cyklar, och ta dig tid. Med lite vana blir blicken en självklar del av cyklandet, och du känner dig tryggare, även när det är alldeles tyst omkring dig.
